Pershyttans Bergsmansby i Nora - NJOV

page-template-default,page,page-id-355,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.4.1,menu-animation-underline,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.7,vc_responsive

Pershyttans Bergsmansby Nora

Pershyttans Bergsmansby i Nora erbjuder besökare att se och förstå sambandet mellan naturtillgångar – malm, skog, rinnande vatten – och framställning av järn i hyttan. Ingen annan bergsmansby i Sverige är så välbevarad och år 2004 blev Pershyttan utnämnt till kulturreservat.

I Pershyttans Bergsmansby möter friluftsliv industrihistoria både över och under jord. Förr dominerades platsen av hårt kroppsarbete, idag väntar äventyr i Lockgrufvan, i själva hyttan eller på de mer än 220 km långa MTB-lederna. Guidade turer levandegör historien om ”Järnets väg” och ger kunskap om Pershyttans roll i Sverige. Veteranjärnvägen mellan Pershyttan och Nora station ger närhet till trästaden Nora. Tillsammans skapar allt detta en genuin plats med djupa rötter, där avstånden aldrig är långa. Besökscentrum håller alltid öppet och här finns en permanent utställning som berättar om malmbrytningens historia.

Öppet 2022

Det är öppet i lokalerna i Pershyttan vissa tider under sommaren. Det innebär att hyttan är öppen både uppe och nere. Vattenhjulet/stånggång samt det vattendrivna spelet är öppet. Åkergruvans spelhus, Futten, Kolhuset och Museet likaså. I området kan man ströva runt året om.

Välkomna!

Pershyttans Bergsmansby är ett unikt minnesmärke från Bergslagens storhetstid. Här har järn framställts sedan medeltiden och gruvorna tillhör de äldsta i Bergslagen. Under medeltiden utvecklades masugnstekniken och det var då som brytningen av bergmalm satte igång. Byn växte upp runt hyttan och nedströms längs bäcken. Närmast hyttan bodde bergsmännen. Deras herrgårdslika gårdar från 1700- och 1800-talen skvallrar om rikedom och status. Gruvarbetarna och kolarna bodde i små torp i byns ytterkanter och längre ner vid bäcken växte 1800- och 1900-talsbebyggelsen fram.

Det var bäcken som bestämde var hyttan skulle byggas. Det rinnande vattnet utnyttjades hela vägen. Väldiga vattenhjul snurrade och drev blåsbälgar i hyttan och stånggångar, som pumpade gruvhålen torra från grundvatten. Kvarn och såg fick också sin kraft från bäcken. Vattenflödet tämjdes och reglerades med hjälp av dammar och kanaler. Alla dessa delar berättar tillsammans med det omgivande landskapet om hur hytt- och gruvdrift påverkat landskapet från medeltiden fram till mitten av 1900-talet när produktionen stängdes ned för gott.

Studiecirkel – uppföra en mindre kolmila

Studiecirkel med start 25 Augusti, kl 18:00 vid Digerberget.
Sista anmälningsdag: 15 Augusti.
Cirkelledare: Marie-Louise Forsberg-Fransson
Syftet med cirkeln är att uppföra en mindre kolmila för visning (ej tända på) för lärande av kolets betydelse vid järnframställning. OK Milan ställer upp med kunskap genom flera gamla kolare och eventuella deltaganden. Pershyttans Byalag och OK Milan hoppas kunna uppföra en riktig kolmila 2023.

Läs om Pershyttans byalag här